Initiativet för Ren Åker Ren Mat

Debattöversikt

Motioner och öppna brev

Bakgrundsmaterial

Stödorganisationer

Stödpersoner

Om oss

________________
Gå med som stödperson för Initiativet med ditt namn på Upprop.nu

 

Bakgrundsmaterial

Mjöl från Kungsörnen kan vara hälsofarligt

Lena Jarlöv, Ren Åker Ren Mat 2011-09-30

Ren Åker Ren Mat har låtit analysera kadmiumhalten i fem olika sorters vetemjöl. Kungsörnens fullkornsvete visade sig innehålla anmärkningsvärt mycket kadmium, 64 mikrogram per kg mjöl. Också vitt vetemjöl från Kungsörnen hade hög halt, 31 mikrogram. De övriga, ett svenskt, ett danskt och ett italienskt hade 12, 14 respektive 11 mikrogram per kg.
Läs mer...

Fosfor - en outtömlig ressurs

I diskussionen om slamspridningen har det förts fram som det kanske främsta argumentet för spridning, att vi går mot en brist på gruvutvunnen fosfor. Denna s k ”Peak fosfor” anses kunna jämföras med den kommande bristen på råolja – ”Peak Oil”.
Läs mer...

Tillgång på fosfor, kalkium och svavel enligt U.S. Geological Survey, Mineral Commodity Summaries, January 2011

I sammanställning från USA 2011 redovisas avsevärt större tillgångar på fosfor, kalium och svavel än som tidigare varit fallet.

Ekonomiska reserver

Konsumtion milj ton   Råfosfat    176   Kalium     33    Svavel      68
Reserver   milj ton     Råfosfat 65000   Kalium 9500   Svavel 5000
Reserver räcker år     Råfosfat     369   Kalium   288   Svavel      74

Läs mer om fosfor...
Läs mer om kalium...
Läs mer om svavel...
Förklaringar...

Slamförsöken i Skåne ger livsmedel med mycket höga kadmiumhalter

I diskussionen om slamspridningen brukar företrädarna hänvisa till odlingsförsök med slam som gjorts i Skåne under perioden 1981 – 2008 (1). Man påstår då bl a att kadmiumhalten inte ökat i vare sig odlingsjorden eller den gröda som odlas i slam.
Läs mer...

Några intressanta länkar

GLOBALA PROBLEM   Läs några engelska artiklar om slam...

Miljöriskbedömning av läkemedel inte tillräckligt bra


De strategier som används för att bedöma miljörisker av läkemedel inte är tillräckliga för att skydda mikrobiella samhällen i naturen. Det visar en forskare vid Göteborgs universitet. Hon efterlyser bättre miljöriskbedömningar.
Läs mer...
Läs också Göteborgs universitet Naturvetenskapliga fakultetenAktuelltNyheter och pressmeddelandenNyheter

Nanopartiklar av guld tas upp av kompostmaskar

Chemical and Engineering News 7 oct 2010


I en rykande färsk rapport visar nu den amerikanske miljötoxikologen Jason Unrine, vid University of Kentucky, att daggmask som lever i förorenad mylla får kroppen full av nanopartiklar. - Från början var vi väldigt skeptiska till att någon organism skulle kunna ta upp nanopartiklarna. Vi trodde att de skulle binda till andra partiklar och klumpa ihop sig, säger Jason Unrine till tidskriften Chemical and Engineering News. I studien fick kompostmaskarna leva 28 dagar i jord preparerad med nanopartiklar av guld. Resultatet blev att deras kroppar fylldes med de pyttesmå guldpartiklarna. Allra högst var koncentrationen i tarmkanalen. - Vi använde partiklar av guld eftersom de är stabila och lätta att detektera. Den stora mängden guldpartiklar ledde till att daggmaskarnas avkomma minskade med 90 procent. Någon större effekt på dödligheten märktes inte.
Läs mer...
Läs också Nanoparticles Worm Their Way Into The Food Web.

Soja tar upp miljögifter ur slam

Land nr 38 september 2010


Amerikanska forskare har visat att sojaplantor tar upp gifter från slam och avloppsvatten. Antibakteriella ämnen stannade inte i roten utan flyttade sig till bladen. Forskarna fann höga koncentrationer av de antibakteriella ämnena triklosan och triklokarban, vanligt förekommande i hygienartiklar och kläder, i hela plantan samt i sojabönorna. I vissa fall var koncentrationen i plantan sex gånger så hög som i den slambehandlade jorden
Läs mer...
Läs också Effects of pharmaceuticals on natural microbial communities: Tolerance development, mixture toxicity and synergistic interactions...

Utredning om kadmiumhalter i barngröt och modersmjölksersättning

Examensarbete i Miljö- och hälsoskydd,Helsingborg, 2009, Ninni Andersson


Utvecklingen för att uppnå miljömålet giftfri miljö går långsamt och delmålet om kadmium anses vara svårt att uppnå. Det verkar komplicerat att få kadmiumintaget via livsmedel i Sverige att minska. Viktigaste slutsatser  Kadmiumhalten i barnmatsprodukter baserade på spannmål kan vara hög  En barngrötsprodukt i undersökningen gav upphov till ett kadmiumintag som överstiger gränsvärdet från EFSA. Redan innan eventuellt kadmiumbidrag via vatten räknats in  Kadmiumhalten i dricksvatten kan ha stor betydelse för små barns kadmiumintag. Samtliga grötprodukter i undersökningen ger upphov till ett kadmiumintag som överstiger gränsvärdet då vatten med en kadmiumhalt över 2 μg/l används vid beredning av produkten.Läs mer...

Billiga läkemedel - till vilken kostnad?

Föredrag 1 september 2010 av Joakim Larsson,
< forskare i translationell farmakologi vid Vetenskapsrådet och docent i fysiologi vid Sahlgrenska Akademin>

Läkemedelsindustrin lägger ut mer och mer av sin substanstillverkning till låglöneländer. De senaste åren har flera vetenskapliga studier visat på massiva utsläpp från läkemedelsindustrier i Indien och Kina, industrier som tillverkar läkemedel för den svenska marknaden. Halterna av antibiotika i förorenade ytvatten överstiger ibland de nivåer man normalt bara finner i blodet hos patienter som äter medicin. Vilken påverkan har dessa utsläpp på miljön? Hur påverkas antibiotikaresistensen – en hälsofråga av globala dimensioner? Vad kan man göra åt det? Hur ser det ut i svenska vatten utanför de kommunala reningsverken? Hur påverkas avloppsslammet? Läs mer...

Metallernas "återkomst" Bulletin Nr 2/2010

Från Arbets och Miljömedicin, Lund (AMM) och Yrkes- och miljödermatologi, Malmö (YMDI)
http://www.phime.org

Under de senast åren har mycket miljömedicinskt intresse varit inriktat mot risker med organiska halogenerade ämnen, såsom polyklorerade bifenyler (PCB) och bromerade flamskyddsmedel (polybromerade difenyletrar, PBDE). På sistone har det emellertid blivit klart att arbets- och miljömedicinska klassiker i form av toxiska metaller är värda lika stor uppmärksamhet. Läs mer...

Kvarnföreningen säger nej till spannmål från slamgödslade åkrar

Kvarnföreningen har enhälligt fattat beslutet att avråda sina medlemmar från att ta emot spannmål från odlingar som efter den 1 juli 2010 behandlats med Revaq slam. Ocertifierat slam tar man sedan tidigare avstånd ifrån. Man gör det av marknadsskäl. Medlemsföretagen finns på Kvarnföreningens hemsida >

Naturskyddsföreningen säger nej till slam

Utdrag ur beslut från riksstämman juni 2010: Riktlinjer för verksamheten 2011 -2014

"att all slamspridning i Sverige snarast upphör och att utveckling och införande av system och tekniker för att återföra växtnäring i enlighet med föreningens policys påskyndas."

Farligt slam

25 år med Miljöcentrum och Miljö o Framtid av Björn O Gillberg
http://www.miljocentrum.se/history/index.html

År 1978 planterade trädgårdsmästare Lars Wideström, Kungälv, om ca. 25.000 plantor (buskar, träd m.m.) på jord blandad med ca. 20 procent s.k. kompostjord från Göteborgs kommuns reningsverk, Ryaverken (GRYAB). Några månader efter det att Wideström hade planterat om sina växter började de gulna. Många av växterna dog därefter. En trädgårdskonsult från lantbruksnämnden konstaterade efter en inspektion år 1979, att samtliga växter var kraftigt skadade och endast kunde säljas till mycket nedsatta priser. Läs mer...

Västsverige långt framme på slamförbränning

Göran Petersson, Kemi- och Bioteknik, Chalmers maj 2010, i samråd med energi- och förbränningskompetens

Slamförbränning kommer nu även i Sverige. Nätverket Ren Åker Ren Mat har fått brett stöd för stoppad slamspridning. Deponering av miljögifter, medicinskt aktiva ämnen och smittämnen på odlingsmark måste upphöra. Förbränning löser miljögiftsproblemen och ger energi.:  Läs mer...

Avloppsslam ger mervärde vid förbränning

Pressmeddelande från Chalmers tekniska högskola 18 juni 2008:

Läs hela texten...



Avloppsslam är inte bara en restprodukt som man måste göra sig av med på ett eller annat sätt. Det kan tillföra goda effekter vid förbränning av biobränslen, genom att minska bildningen av alkaliklorider, som orsakar svår korrosion i kraftvärmeverk. Det visar en ny avhandling från Chalmers och Högskolan i Borås:  Läs mer...

Avloppsslam påverkar dräktiga fårtackor

Klippt från: http://dx.doi.org/10.1016/j.scitotenv.2010.01.059

Dräktiga fårtackor som betar på mark gödslad med avloppsslam får effekter på benvävnaden som liknar benskörhet. Dessa effekter skulle kunna bero på att slammet innehåller hormonstörande miljögifter som bryter ner benvävnaden
Artikeln är på väg att publiceras i tidskriften Science of the Total Environment. Författare P. Monica Lind, Denise Öberg, Sune Larsson, Carol E. Kyle, Jan Örberg and Stewart M. Rhind alla Uppsala Universitet Artikeln kan beställas tex i pdf format mot viss ersättning:  Läs mer...

75 nya kemikalier i amerikaner!

Klippt från: http://www.cdc.gov/exposurereport/

Amerikanska regeringens CDS (Centers for Disease Control and Prevention) har hittat 212 kemikalier i blod och urin hos människor. 75 av dessa har tidigare aldrig hittats i dem amerikanska befolkningen. De nya kemikalierna inkluderar akrylamid, arsenik, miljöfenoler inkluderande bisfenol A och triklosan, samt perklorat.
Blod och urinprov samlades in från deltagare i CDC: s National Health and Nutrition Examination Survey, vilket är en pågående undersökning som prov den amerikanska befolkningen vartannat år. Urvalet består av cirka 2.400 personer. Den fjärde rapporten ingår resultat från nationella prov för 1999-2000, 2001-2002 och 2003-2004. Uppgifterna analyseras separat av ålder, kön och etniska grupper.
Listan kan studeras här:  Läs mer...

Avloppsslam

Vad är avlopsslam? Hur mycket näring och föroreningar innehåller slam? Vad finns i slammet?
Läs mer...

Ny svensk teknik gör slamspridning onödig

Fosfor är ett nödvändigt näringsämne för växtodling. Innan jordbruket industrialiserades fick bonden gödning från gårdens djur. Också människornas urin och avföring togs tillvara. Näringsämnena gick i kretslopp. Idag är näringskretsloppet mellan stad och land ett minne blott. Försöken att via avloppsslam skapa kretslopp har visat sig vara en återvändsgränd på grund av slammets innehåll av höga halter av giftiga ämnen.
Läs mer...

Tidigare okända riskabla metaller i slam

Forskaren docent Jan Eriksson vid SLU har undersökt vilka halter det finns av ett sextiotal metaller och andra grundämnen i slam. Detta var tidigare okänt.
Läs mer...

Läkemedelsrester och hormoner i slam

Inget av de här redovisade läkemedelsresterna eller hormonerna mäts upp i slam som sprids på odlingsmark och de saknar gränsvärden. Halterna kan i princip vara hur höga som helst.
Läs mer...

Slamföroreningar tas verkligen upp i våra livsmedel

Att kemikalierna i slammet hamnar i livsmedlen råder det ingen tvekan om. Naturvårdsverket säger i rapport (3260) att EPA (1985) konstate­rar att åtskilliga studier har visat att "många organiska ämnen verkligen kan tas upp av växter från jord".
Läs mer...

Slammet och cancerrisker

De cancerrisker som slammet ger upphov till har enligt vissa forskare beräknats vara stora. I Naturvårdsverkets rapport 3260 redovisar dr Connor att...
Läs mer

Radioaktiva ämnen i slam

Radioaktiva ämnen tillförs reningsverken och slammet dels från sjukhus samt laboratorier och dels från industrin. Kanske också från...
Läs mer...

Kadmiumhalter i vete

Enligt en undersökning från SLU har höstvete oväntat höga kadmiumhalter: Eriksson J, 2009, "Strategi för att minska kadmiumbelastningen i kedjan mark-livsmedel-människa" (Rapport MAT21 nr 1/2009)
Läs mer...

Om kadmium (2015) - Miljömålsportalen

År 2015 skall exponeringen av kadmium till befolkningen via föda och arbete vara på en sådan nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv.
Läs mer...

Strategi för att minska kadmiumbelastningen i kedjan mark-livsmedelmänniska

Sammanfattning av KSLA seminarium den 15 oktober 2009
I januari 2010 har regeringen för avsikt att ta bort kadmiumskatten på handelsgödsel tillsammans med skatten på kvävegödsel. Samtidigt kan konstateras utifrån senare års forskning att oron för hälsomässiga konsekvenser av vårt nuvarande intag av kadmium via maten verkligen är befogad.
Läs mer...

 

Kontakter:
Intresseanmälan
Frågor om inititivet
Tekniska frågor
Hemsidan

 
- info@renakerrenmat.se
- lena.jarlov@renakerrenmat.se
- gunnar.lindgren@renakerrenmat.se
- dagfinn.lorentz@renakerrenmat.se och lars.oden@renakerrenmat.se