Författararkiv: Ulf Andersson

* Miljögifter i svensk mjölk

I en artikel i NewsVoice 2 mars 2022 skriver Gunnar Lindgren ett svar till LRF Mjölk där han redovisar de miljögifter som finns i mjölken idag.

Maria KarlssonLRF Mjölk påstår i sin debattartikel om slamspridning och främmande ämnen i svensk mjölk att “det finns ingen risk att få i sig farliga ämnen genom att dricka svensk mjölk” och ”mjölken är säker”.

Mjölk är i verkligheten ett av de livsmedel som innehåller ett stort antal allvarliga miljögifter. Livsmedelsverket (SLV) har påvisat ett 70-tal svåra miljögifter i mjölk och mejeriprodukter.

Just mejeriprodukter tillhör därmed de livsmedel som tillför att stort antal och en stor andel av svåra miljögifter till våra barn. Det senare gäller bl a för dioxiner och dioxinlika PCB samt vissa PFAS ämnen.

Läs mer på sidan https://newsvoice.se/2022/03/lrf-mjolk-miljogifter-svensk-mjolk/

* Stoppa spridningen av avloppsslam

Mjölken har visats innehålla många av de föroreningar som även finns i slammet, så därför kräver vi att både mejerinäringen och myndigheterna tar ansvar för slamfrågan. Det skriver företrädare för Ingenjörer för miljön, Läkare för miljön och initiativet Ren åker – ren mat.

I en artikel i NewsVoice 7 februari 2022 skriver Magnus Hedenmark, ekotoxikolog, Ingenjörer för Miljön, Bertil Hagström, Med Dr, Läkare för Miljön och Gunnar Lindgren civ ing. Ren åker – Ren mat, om att Mjölken har visats innehålla många av de föroreningar som även finns i slammet.

Tyvärr tycks motivationen vara låg i riksdagen att ta sig an den mest självklart lågt hängande frukten, nämligen spridningen av reningsverkens rötslam på åkermarken. Samhällets enda möjlighet att reducera miljögifterna och mikroplasterna kan bara ske genom att hålla kvar slammet och sedan förbränna det.

Läs mer på sidan https://newsvoice.se/2022/02/stoppa-spridningen-avloppsslam/

* Vi behöver inte förgifta matjorden

Vi behöver inte förgifta matjorden, det finns alternativ. I en artikel i ETC beskrivs metoden med pyrolys. Processen går i korthet ut på att torka slammet och därefter hetta upp det till 800 grader i en syrefri miljö. Då omvandlas slammet till pyrolysgaser och en sorts kol, kallat slambiokol.

https://www.renakerrenmat.se/wp-content/uploads/2021/12/ETC06dec2021.pdf

https://ekobalans.se/

* Ny teknik för slamhantering

Ny teknik för slamhantering testas på reningsverk

Roslagsvatten har inlett ett samarbete med miljöteknikföretaget C-Green och IVL Svenska Miljöinstitutet med målet att bygga ett ”slamfritt” avloppsreningsverk. Genom en ny metod ska slam helt undvikas som slutprodukt i Roslagsvattens reningsverk i Margretelund utanför Stockholm.
Se https://www.ivl.se/toppmeny/press/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2021-06-02-ny-teknik-for-slamhantering-testas-pa-reningsverk.html

Denna nya teknik inte är i praktisk tillämpning ännu och vi vet fortfarande inte om t ex tungmetaller och andra svårnedbrytbara kemikalier hamnar i slutprodukten, som skall spridas på åkrar.

* Slammets kvalitetssäkerhet rent nonsens

Det finns starka uppfattningar om nytta eller risker med slamspridning till åkermark. I en stor granskning i tidningen ETC kommer både tillskyndare och kritiker mot slamspridningen till tals. En före detta Revaq-revisor avfärder det certifierade slammets kvalitetssäkerhet som rent nonsens.

Bo von Bahr anser att Svenskt Vattens tal om ”kvalitetssäkrat” Revaq-slam är rent nonsens. Han menar att slammet har en chans att förstöra organiska föreningar och få bort dem från kretsloppet, i stället för att sprida ut dem igen.

https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/cirkular-ekonomi/revaq-sagas-av-tidigare-medarbetare/

* Hur ska vi bli av med skiten?

730 000 ton. Så mycket bajs ger Sveriges befolkning upphov till varje år. Nu försöker forskare ta reda på hur bajs och kiss kan bli en resurs i det cirkulära systemet.

Ska vi fortsätta att sprida avloppsslam på åkrarna för näringens skull eller sluta på grund av risk för föroreningar, och stå med ett berg av oanvändbar avföring? Frågan om vad som ska hända med svenskarnas kiss och bajs har engagerat i över 20 år.

Läs mer på sidan https://www.forskning.se/2021/05/27/hur-ska-vi-bli-av-med-skiten/

* Slam viktig resurs eller miljöfarligt avfall?

Varje år produceras stora mängder slam och hur det bör hanteras är en omtvistad fråga. Är slammet en näringsrik resurs som bör spridas på våra åkrar, eller gör tungmetaller, läkemedelsrester, smittämnen och mikroplaster slammet otjänligt? Hur kan slamhanteringens klimatpåverkan minska? I år ställs för första gången en fråga om slamhantering i kommunrankningen och här får du lyssna in olika perspektiv på frågan.

Här har du möjlighet att ta del av sändningen: https://vimeo.com/548120788/828fc8c9d6 

* Slam seminarium 22 februari, 2021

Vad ska vi göra med avloppsslammet?
Näringssalter måste gå i kretslopp utan att föroreningar ökar i jordarna och maten. Men slamfrågan har i vissa stycken hanterats lika rörigt som slammet självt. Dagens kännedom om ett mindre antal föroreningar och deras gränsvärden och halter just nu, väger lätt mot behovet att designa samhället så att inga föroreningar kan öka systematiskt i jordarna, och så att redan höga värden kan minska. Ett strategiskt helhetsperspektiv med andra ord, som visar att vi idag inte har något slam som duger att lägga på jordarna. Men spännande utvecklingsmöjligheter är på gång.
Professor Karl-Henrik Robèrt samtalar med Ekotoxikolog Magnus Hedenmark om nya möjligheter & möjliga strategier.

Mer information finner du på sidan https://www.facebook.com/events/414472472956463