Varför nonchalerar Konsumentverket vår anmälan av att Revaq gjort av avloppsslam marknadsförs som miljöprodukt?

Efter 9 månaders tystnad från Konsumentverket sida frågade vi vad som hänt med anmälan mot Svenskt Vattens slamprodukt Revaq. Svaret gjorde oss rejält förbannade, skriver Magnus Hedenmark, Ingenjörer för Miljön och Bertil Hagström från Läkare för Miljön tillsammans med miljödebattören Anders Wijkman.

För snart ett år sedan anmäldes Svenskt Vatten för vilseledande marknadsföring av sin slamprodukt ”Revaq” till Konsumentverket av miljöorganisationerna Ingenjörer för Miljön och Läkare för Miljön. Produkten som anmälan riktades mot kan, enligt anmälan, innebära risker och hot mot både folkhälsan och miljön.

Revaq är väsentligen ett avloppsslam som är starkt förorenat av metaller, giftiga kemikalier, hormonstörande ämnen från hushåll såsom PFAS, industri och gatubrunnar men som sedan ett antal år lanseras som en miljöprodukt. Revaq sprids på våra åkerjordar som gödningsmedel, men det finns inte några som helst belägg för att det skulle vara hälsomässigt säkert.

Läs mer på Aktuell Hållbarhet

Ingenjörer för Miljön, genom Magnus Hedenmark (M.Sc Ekotoxikologi), samt
Läkare för Miljön, genom Bertil Hagström (Leg läkare), har anmält Revaq-certifierade reningsverk till Konsumentverket för ”Vilseledande marknadsföring med miljöargument”

Det finns ett kommersiellt intresse av att bli kvitt slammet. Reningsverken minskar sina avfallskostnader genom att låta entreprenörer transportera ut slammet på böndernas åkermark. Det primära säljargumentet är att slammet kan fungera som gödsel, men det råder tveksamheter att ta emot slammet då det ostridigt innehåller föroreningar som allvarligt kan skada åkerjorden på lång sikt och/eller sprida föroreningarna vidare till omgivande vattendrag.

Revaqslam marknadsförs med påståendet att det skulle vara kvalitetssäkrat och därmed övertyga mottagaren att det vore risk- eller problemfritt att ta emot slammet, till skillnad mot icke-certifierat slam. Det är också otvetydigt så att Svenskt Vattens syfte med ”kvalitetssäkrat” är att övertyga kunderna om att det vore liktydigt med ”säkert” eller ”giftfritt” med hänvisning till de uttalanden som görs i media.

Även om beskrivningen av Revaq beskriver kemikalieproblematiken och det krävs att licensinnehavaren arbetar med ”uppströmsarbete”, dvs att vädja till anslutna hushåll och industrier att undvika diverse kemikalier, så räcker förstås inte det som garanti för vad slammet slutligen innehåller. Inte heller om trenden är nedåtgående för många organiska föroreningar i slam kan tas som intäkt för att ett slam ska vara säkert. Den säkra nivån för de flesta organiska miljögifter har inte ens definierats av kontrollmyndigheterna. De ”riktvärden” som förekommer är bara ett relativt mått på vad som är normalt förekommande i slam och för att uppmärksamma läsaren på om halterna skulle avvika från det normala. Någon riskbedömning bakom riktvärdena finns normalt inte.

Bevisbördan ska enligt modern kemilagstiftning ligga på den som säljer en produkt, inte på myndigheter eller allmänhet att bevisa skadligheten. Därför anser vi att marknadsföringen av Revaq-slammet är skadlig för allmänhetens uppfattning om riskerna.

Certifiering av avloppsreningsverk, Revaq

SLUTREPLIK DN DEBATT 27/9 2022.

Fyra miljödebattörer: Kemiindustrin borde förbjudas att sälja produkter som innehåller PFAS. Lika självklart vore att stoppa spridningen av avloppsslam på svenska åkrar.

Vår artikel ”Avloppsslam med miljögift måste bort från åkrarna” har lett till en replik av Håkan Jönsson. Vi tackar för denna och konstaterar att det råder betydande samsyn oss emellan kring behovet att långsiktigt säkerställa cirkulära flöden av olika näringsämnen. Men sådana flöden kan, menar vi, inte bygga på dagens avloppssystem.

Jönsson beskriver utvecklingen av olika tekniker där ett cirkulärt livsmedelssystem kan byggas med cirkulation av kväve, fosfor, kalium, svavel med flera näringsämnen. Vi är självklart positiva till detta. Men sådana tankar och förslag kan inte tas till intäkt för att fortsätta sprida Revaq.

Läs mer på https://www.dn.se/debatt/ducka-inte-for-problemet-med-avloppsslam/ och https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/tjanster/certifiering-av-avloppsreningsverk-revaq

Svårnedbrytbara kemikalier som PFAS breder ut sig i vår miljö och utgör en växande hälsofara. Ett skäl är att förorenat avloppsslam från reningsverk sprids som gödningsmedel på jordbruksmark, vilket är ett resultat av vilseledande marknadsföring. Detta är antingen ett kunskapsmässigt eller moraliskt totalhaveri, skriver fyra miljödebattörer.

Läs mer på https://www.dn.se/debatt/avloppsslam-med-miljogift-maste-bort-fran-akrarna/

Forskare vid Göteborgs universitet har gått igenom 130 000 vetenskapliga artiklar om kemikaliers miljöpåverkan från de två senaste decennierna. Resultatet visar att hälften av alla studier fokuserat på så få som 65 av de omkring 22 000 registrerade kemikalierna i EU.

– Det behövs mycket mer kunskap så att farliga kemikalier kan regleras på lämpligt sätt innan de tillåts. Idag regleras de ofta först när det redan är för sent. Efter att de har ansamlats i och skadat människor och miljö, säger Jessica Coria på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Som en följd av de stigande priserna på mineralgödsel ökar intresset för att gödsla jordbruksmarkerna med avloppsslam. Men läkaren Bertil Hagström menar att slammets innehåll av PFAS och andra miljögifter talar för att slamspridningen i stället bör fasas ut för att så snart som möjligt upphöra helt och hållet.

Miljögifter från slam gör amerikansk mjölk odrickbar för barn – mjölkgårdar i USA tvingas lägga ner. Samma gifter finns i svensk mjölk.

Även om halterna av PFAS idag är lägre i svensk åkerjord än i USA så ökar den oavbrutet så länge vi sprider slam på åkermark.  En dag överskrider vi i Sverige dagens amerikanska nivåer.

Vi måste därför med fullaste allvar se till att all slamspridning på all svensk åkermark upphör omedelbart.

Eftersom slamspridning på åkermark ses av avfallssektorn som ett billigt och enkelt sätt att bli kvitt kemikalier, miljögifter, läkemedelsrester, plast, asfaltrester, gummirester, kadmium, kvicksilver och andra metaller samt ett stort antal okända förorenande ämnen – så motarbetar avfallssektorn varje försök att avbryta deponeringen av gifter på jordbruksmark.

Se vidare https://kemisamfundet.se/om-oss/kretsar/goteborgskretsen/aktuellt/

För första gången ska forskare undersöka om miljögiftet PFAS kan drivas ut ur kroppen på människor med hjälp av ett läkemedel. En unik studie har nyss inletts i Danmark bland boende i den lilla staden Korsør som ätit kött med mycket höga halter av PFAS från kor som betat på förorenad mark.

Bland annat har lilla Sophia varit inlagd på sjukhus sex gånger under sitt nio månader långa liv, med RS-virus, corona och influensa. Det går inte att med säkerhet säga att det beror på de förhöjda halterna av PFAS. Men läkare säger att det är väldigt sannolikt.

https://www.tv4.se/artikel/7jc4LVOSwbGugKvspXxg5M/jag-broet-ihop-och-var-raedd-att-sophia-skulle-doe

Bönderna står inför ruin i USA:s kris på grund av ”för evigt” beständiga kemikalier

Maines katastrof från PFAS-kontaminerade produkter gör att gårdar stänger och bönder
står inför förlusten av sina försörjningsmöjligheter.

Songbird Farms 17 tunnland (7 hektar) rymmer sandiga lerjordar, tre växthus och utskurna
skogar som utgör en idyllisk miljö nära Maines centrala kust. Den lilla ekologiska
verksamheten skapade en nischodling av arvegods, korn, tomater, söt vitlök, cantaloupe och
andra produkter som såldes till ekologiska livsmedelsbutiker eller som en del av ett
gemenskapsstött jordbruksprogram, där människor betalar för att få lådor med lokalt odlade
produkter.

Men katastrofen inträffade i december 2021. Paret fick reda på att gårdens tidigare ägare
under decennier tidigare hade använt PFAS-förorenat avloppsslam, som
gödningsmedel på Songbirds åkrar. Tester visade att deras jord, dricksvatten,
bevattningsvatten, grödor, kycklingar och blod var förorenade med höga halter av de giftiga
kemikalierna.

Läs mer på sidan
https://kemisamfundet.se/wp-content/uploads/2022/05/Bo%CC%88nderna-sta%CC%8Ar-info%CC%88r-ruin-i-USAs-kemikalie-kris.pdf
och på sidan
https://amp.theguardian.com/environment/2022/mar/22/i-dont-know-how-well-survive-the-farmers-facing-ruin-in-americas-forever-chemicals-crisis