730 000 ton. Så mycket bajs ger Sveriges befolkning upphov till varje år. Nu försöker forskare ta reda på hur bajs och kiss kan bli en resurs i det cirkulära systemet. Ska vi fortsätta att sprida avloppsslam på åkrarna för näringens skull eller sluta på grund av risk för föroreningar, och stå med ett berg Läs mer…

Public health advocates demanded federal action to ban the use of toxic ”forever chemicals” after 100% of breast milk samples were found to be contaminated with PFAS at levels 2,000 times those considered safe for drinking water. Read more on https://childrenshealthdefense.org/defender/toxic-pfas-chemicals-found-in-breast-milk-samples/

Varje år produceras stora mängder slam och hur det bör hanteras är en omtvistad fråga. Är slammet en näringsrik resurs som bör spridas på våra åkrar, eller gör tungmetaller, läkemedelsrester, smittämnen och mikroplaster slammet otjänligt? Hur kan slamhanteringens klimatpåverkan minska? I år ställs för första gången en fråga om slamhantering i kommunrankningen och här får Läs mer…

Spridningen av avloppsslam på åkrarna gör att mängder av läkemedelsrester kommer ut i livsmedelskedjan. Bruket måste upphöra för att säkra folkhälsa och minska skador på djur och växter, skriver tre läkare, i en debattartikel i Dagens Industri, 1 mars 2021. https://www.di.se/debatt/stoppa-slamspridningen-pa-akrarna/

Vad ska vi göra med avloppsslammet? Näringssalter måste gå i kretslopp utan att föroreningar ökar i jordarna och maten. Men slamfrågan har i vissa stycken hanterats lika rörigt som slammet självt. Dagens kännedom om ett mindre antal föroreningar och deras gränsvärden och halter just nu, väger lätt mot behovet att designa samhället så att inga Läs mer…

LRFs kommungrupp i Uddevalla tar ställning i slamfrågan och skickar en skrivelse vidare till LRFs regionstämma 2021. https://www.renakerrenmat.se/wp-content/uploads/2021/02/Motion-1-LRFs-stallning-i-slamfragan.pdf

En ökad energiutvinning från avloppsslam vid reningsverk, återföring av viktiga näringsämnen till åkermark utan negativa bieffekter och kontamineringsrisk genom oönskade mikroföroreningar, tungmetaller, mikroplaster, m.m., samt en problemfri hantering av restprodukter, är några av de utmaningar som kräver en hållbar slamhantering. Hammarby Sjöstadsverk har under många år jobbat med olika delar som en hållbar slamhantering bygger Läs mer…

I dag hotas åkermarken både av exploatering för byggnation och av att bli slutstation för samhällets avfall. En stor del av det avfall/slam som produceras i kommunernas reningsverk sprids direkt på åkermark och mängderna kan komma att öka. Slammet innehåller visserligen nyttiga ämnen som fosfor, som lantbruket kan ha nytta av, men också en lång Läs mer…

Slamspridning leder till en successiv och farlig ökning av mängden metaller i vår åkermark. Vi kan också därför på sikt vänta oss ökande metallhalter i jordbrukets produkter, skriver debattörerna i en debattartikel i ATL, Lantbrukarnas Affärstidning. https://www.atl.nu/debatt/avloppsslam-sluter-inte-kretsloppet/

Våra reningsverk är mycket effektiva. De hindrar näring (kväve- och fosfor) från att övergöda hav och sjöar. Men allt annat blir också kvar i slammet. Slammet innehåller mängder av giftiga kemikalier, tungmetaller, smittämnen, medicinrester och mikroplaster.Det är naturligtvis ett fundamentalt systemfel att tillåta att slammet läggs på åkrar och skogsmark eller att använda det i Läs mer…