* Hur ska vi bli av med skiten?

730 000 ton. Så mycket bajs ger Sveriges befolkning upphov till varje år. Nu försöker forskare ta reda på hur bajs och kiss kan bli en resurs i det cirkulära systemet.

Ska vi fortsätta att sprida avloppsslam på åkrarna för näringens skull eller sluta på grund av risk för föroreningar, och stå med ett berg av oanvändbar avföring? Frågan om vad som ska hända med svenskarnas kiss och bajs har engagerat i över 20 år.

Läs mer på sidan https://www.forskning.se/2021/05/27/hur-ska-vi-bli-av-med-skiten/

* Slam viktig resurs eller miljöfarligt avfall?

Varje år produceras stora mängder slam och hur det bör hanteras är en omtvistad fråga. Är slammet en näringsrik resurs som bör spridas på våra åkrar, eller gör tungmetaller, läkemedelsrester, smittämnen och mikroplaster slammet otjänligt? Hur kan slamhanteringens klimatpåverkan minska? I år ställs för första gången en fråga om slamhantering i kommunrankningen och här får du lyssna in olika perspektiv på frågan.

Här har du möjlighet att ta del av sändningen: https://vimeo.com/548120788/828fc8c9d6 

* Slam seminarium 22 februari, 2021

Vad ska vi göra med avloppsslammet?
Näringssalter måste gå i kretslopp utan att föroreningar ökar i jordarna och maten. Men slamfrågan har i vissa stycken hanterats lika rörigt som slammet självt. Dagens kännedom om ett mindre antal föroreningar och deras gränsvärden och halter just nu, väger lätt mot behovet att designa samhället så att inga föroreningar kan öka systematiskt i jordarna, och så att redan höga värden kan minska. Ett strategiskt helhetsperspektiv med andra ord, som visar att vi idag inte har något slam som duger att lägga på jordarna. Men spännande utvecklingsmöjligheter är på gång.
Professor Karl-Henrik Robèrt samtalar med Ekotoxikolog Magnus Hedenmark om nya möjligheter & möjliga strategier.

Mer information finner du på sidan https://www.facebook.com/events/414472472956463

* Hållbar slamhantering

En ökad energiutvinning från avloppsslam vid reningsverk, återföring av viktiga näringsämnen till åkermark utan negativa bieffekter och kontamineringsrisk genom oönskade mikroföroreningar, tungmetaller, mikroplaster, m.m., samt en problemfri hantering av restprodukter, är några av de utmaningar som kräver en hållbar slamhantering.

Hammarby Sjöstadsverk har under många år jobbat med olika delar som en hållbar slamhantering bygger på och består av. Detta inkluderar olika alternativa slamhanteringslösningar baserat på förbättringar eller utökning av befintliga system. Här ingår både effektivare avvattningstekniker, fosforutvinning, enkla processer för en ökat biogasproduktion, hantering av mikroföroreningar i slammet, multiresistens, smittorisk, utsläpp av växthusgaser vid biogasreduktion, uppgradering och slam lagring/spridning. Även en utökat behandling med hjälp av hydrotermiskt förkolning (HTC), torkning, pyrolys, termiskt behandling etc. ingår.

Läs mer på sidan https://www.sjostadsverket.se/Sjostadsverket/aktuella-utvecklingsfragor/hallbar-slamhantering.html

* Vårda och bevara vår åkermark – en angelägenhet för alla

I dag hotas åkermarken både av exploatering för byggnation och av att bli slutstation för samhällets avfall. En stor del av det avfall/slam som produceras i kommunernas reningsverk sprids direkt på åkermark och mängderna kan komma att öka.

Slammet innehåller visserligen nyttiga ämnen som fosfor, som lantbruket kan ha nytta av, men också en lång rad giftiga och skadliga ämnen som inte bör belasta livsmedelsproduktionen. Tanums kommun har därför sagt nej till denna spridning, bland annat i sin nya miljö- och klimatpolicy.

Läs mer på sidan

https://www.bohuslaningen.se/%C3%A5sikt/debatt-och-ins%C3%A4ndare/v%C3%A5rda-och-bevara-v%C3%A5r-%C3%A5kermark-en-angel%C3%A4genhet-f%C3%B6r-alla-1.37681891

* Stoppa slamspridningen på gotländska åkrar!

Våra reningsverk är mycket effektiva. De hindrar näring (kväve- och fosfor) från att övergöda hav och sjöar. Men allt annat blir också kvar i slammet.

Slammet innehåller mängder av giftiga kemikalier, tungmetaller, smittämnen, medicinrester och mikroplaster.
Det är naturligtvis ett fundamentalt systemfel att tillåta att slammet läggs på åkrar och skogsmark eller att använda det i anläggningsjord i parker och lekplatser. Det som skadar fiskar, musslor och kräftdjur i vatten är lika skadligt för insekter, fåglar, maskar, svampar och oss själva genom det vi äter. Vi har dåliga kunskaper om hur alla dessa material tas omhand i ekosystemet och vilka hälsoeffekter de har. Det tillkommer också nya kemikalier varje år vars effekter vi inte känner till.
Fosforn i slammet vill vi alla använda som gödning. I slammet är den bunden till järn eller aluminium genom reningsprocessen. Om växterna kan utnyttja sådan fosfor är i stort sett okänt.

Det finns metoder att bränna slammet och ur askan utvinna fosforn. Då blir den lättlöslig och växterna kan utnyttja den. Trots att ett svenskt företag arbetat med detta utnyttjas det mest i Tyskland och andra länder i Europa där slamspridning är förbjuden. Fördelen med att bränna slam är att nästan alla giftiga ämnen förstörs i stället för att komma ut i odling till vår mat eller vidare ut i naturen. Sverige har stora reserver av fosfor som inte utnyttjas. LKAB driver ett projekt, ReeMAP, för att utvinna bland annat. fosfor för jordbruket ur gruvavfall. År 2027 hoppas man producera mer än 5 gånger Sveriges totala behov.
Regeringen gav 2018 en utredare uppdrag att föreslå hur man ska förbjuda slamspridning. Utredaren kom fram till att ett förbud skulle bli komplicerat och dyrt och föreslog på eget initiativ att man ska fortsätta ungefär som nu. På detta svarar två remissinstanser:

Svenska Naturskyddsföreningen motsätter sig spridandet av avloppsslam innehållande miljögifter och kan inte tillstyrka ett undantag för spridning på jordbruksmark. 
Läkare för Miljön anser att utredningen i helt otillräcklig omfattning beskrivit eller beaktat de två viktigaste aspekterna på slamhantering – hälsan och miljön.
Även Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen säger nej till utredarens förslag.
Du konsument, vägra att acceptera mat som producerats på åkrar gödslade med slam! Du som jordbrukare vägra förgifta din jord med reningsverkens avfall även om det är gratis! Du som köper jord till din egen trädgård vägra att använda jord som innehåller slam!

Sven Blomqvist, leg.läk. v. ordf. i Läkare för Miljön
Carl (Charlie) Wijnbladh, civ.ing. f.d. ledamot i Svenska Naturskyddsföreningens styrelse 

Publicerad på https://helagotland.se/ och i Gotlands Allehanda