Bönderna står inför ruin i USA:s kris på grund av ”för evigt” beständiga kemikalier

Maines katastrof från PFAS-kontaminerade produkter gör att gårdar stänger och bönder
står inför förlusten av sina försörjningsmöjligheter.

Songbird Farms 17 tunnland (7 hektar) rymmer sandiga lerjordar, tre växthus och utskurna
skogar som utgör en idyllisk miljö nära Maines centrala kust. Den lilla ekologiska
verksamheten skapade en nischodling av arvegods, korn, tomater, söt vitlök, cantaloupe och
andra produkter som såldes till ekologiska livsmedelsbutiker eller som en del av ett
gemenskapsstött jordbruksprogram, där människor betalar för att få lådor med lokalt odlade
produkter.

Men katastrofen inträffade i december 2021. Paret fick reda på att gårdens tidigare ägare
under decennier tidigare hade använt PFAS-förorenat avloppsslam, som
gödningsmedel på Songbirds åkrar. Tester visade att deras jord, dricksvatten,
bevattningsvatten, grödor, kycklingar och blod var förorenade med höga halter av de giftiga
kemikalierna.

Läs mer på sidan
https://kemisamfundet.se/wp-content/uploads/2022/05/Bo%CC%88nderna-sta%CC%8Ar-info%CC%88r-ruin-i-USAs-kemikalie-kris.pdf
och på sidan
https://amp.theguardian.com/environment/2022/mar/22/i-dont-know-how-well-survive-the-farmers-facing-ruin-in-americas-forever-chemicals-crisis

Mjölken har visats innehålla många av de föroreningar som även finns i slammet, så därför kräver vi att både mejerinäringen och myndigheterna tar ansvar för slamfrågan. Det skriver företrädare för Ingenjörer för miljön, Läkare för miljön och initiativet Ren åker – ren mat.

I en artikel i NewsVoice 7 februari 2022 skriver Magnus Hedenmark, ekotoxikolog, Ingenjörer för Miljön, Bertil Hagström, Med Dr, Läkare för Miljön och Gunnar Lindgren civ ing. Ren åker – Ren mat, om att Mjölken har visats innehålla många av de föroreningar som även finns i slammet.

Tyvärr tycks motivationen vara låg i riksdagen att ta sig an den mest självklart lågt hängande frukten, nämligen spridningen av reningsverkens rötslam på åkermarken. Samhällets enda möjlighet att reducera miljögifterna och mikroplasterna kan bara ske genom att hålla kvar slammet och sedan förbränna det.

Läs mer på sidan https://newsvoice.se/2022/02/stoppa-spridningen-avloppsslam/

Vi behöver inte förgifta matjorden, det finns alternativ. I en artikel i ETC beskrivs metoden med pyrolys. Processen går i korthet ut på att torka slammet och därefter hetta upp det till 800 grader i en syrefri miljö. Då omvandlas slammet till pyrolysgaser och en sorts kol, kallat slambiokol.

https://www.renakerrenmat.se/wp-content/uploads/2021/12/ETC06dec2021.pdf

https://ekobalans.se/

Ny teknik för slamhantering testas på reningsverk

Roslagsvatten har inlett ett samarbete med miljöteknikföretaget C-Green och IVL Svenska Miljöinstitutet med målet att bygga ett ”slamfritt” avloppsreningsverk. Genom en ny metod ska slam helt undvikas som slutprodukt i Roslagsvattens reningsverk i Margretelund utanför Stockholm.
Se https://www.ivl.se/toppmeny/press/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2021-06-02-ny-teknik-for-slamhantering-testas-pa-reningsverk.html

Denna nya teknik inte är i praktisk tillämpning ännu och vi vet fortfarande inte om t ex tungmetaller och andra svårnedbrytbara kemikalier hamnar i slutprodukten, som skall spridas på åkrar.

Det finns starka uppfattningar om nytta eller risker med slamspridning till åkermark. I en stor granskning i tidningen ETC kommer både tillskyndare och kritiker mot slamspridningen till tals. En före detta Revaq-revisor avfärder det certifierade slammets kvalitetssäkerhet som rent nonsens.

Bo von Bahr anser att Svenskt Vattens tal om ”kvalitetssäkrat” Revaq-slam är rent nonsens. Han menar att slammet har en chans att förstöra organiska föreningar och få bort dem från kretsloppet, i stället för att sprida ut dem igen.

https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/cirkular-ekonomi/revaq-sagas-av-tidigare-medarbetare/

730 000 ton. Så mycket bajs ger Sveriges befolkning upphov till varje år. Nu försöker forskare ta reda på hur bajs och kiss kan bli en resurs i det cirkulära systemet.

Ska vi fortsätta att sprida avloppsslam på åkrarna för näringens skull eller sluta på grund av risk för föroreningar, och stå med ett berg av oanvändbar avföring? Frågan om vad som ska hända med svenskarnas kiss och bajs har engagerat i över 20 år.

Läs mer på sidan https://www.forskning.se/2021/05/27/hur-ska-vi-bli-av-med-skiten/

Public health advocates demanded federal action to ban the use of toxic ”forever chemicals” after 100% of breast milk samples were found to be contaminated with PFAS at levels 2,000 times those considered safe for drinking water.

Read more on https://childrenshealthdefense.org/defender/toxic-pfas-chemicals-found-in-breast-milk-samples/

Varje år produceras stora mängder slam och hur det bör hanteras är en omtvistad fråga. Är slammet en näringsrik resurs som bör spridas på våra åkrar, eller gör tungmetaller, läkemedelsrester, smittämnen och mikroplaster slammet otjänligt? Hur kan slamhanteringens klimatpåverkan minska? I år ställs för första gången en fråga om slamhantering i kommunrankningen och här får du lyssna in olika perspektiv på frågan.

Här har du möjlighet att ta del av sändningen: https://vimeo.com/548120788/828fc8c9d6 

Spridningen av avloppsslam på åkrarna gör att mängder av läkemedelsrester kommer ut i livsmedelskedjan. Bruket måste upphöra för att säkra folkhälsa och minska skador på djur och växter, skriver tre läkare, i en debattartikel i Dagens Industri, 1 mars 2021.

https://www.di.se/debatt/stoppa-slamspridningen-pa-akrarna/