* Vårda och bevara vår åkermark – en angelägenhet för alla

I dag hotas åkermarken både av exploatering för byggnation och av att bli slutstation för samhällets avfall. En stor del av det avfall/slam som produceras i kommunernas reningsverk sprids direkt på åkermark och mängderna kan komma att öka.

Slammet innehåller visserligen nyttiga ämnen som fosfor, som lantbruket kan ha nytta av, men också en lång rad giftiga och skadliga ämnen som inte bör belasta livsmedelsproduktionen. Tanums kommun har därför sagt nej till denna spridning, bland annat i sin nya miljö- och klimatpolicy.

Läs mer på sidan

https://www.bohuslaningen.se/%C3%A5sikt/debatt-och-ins%C3%A4ndare/v%C3%A5rda-och-bevara-v%C3%A5r-%C3%A5kermark-en-angel%C3%A4genhet-f%C3%B6r-alla-1.37681891

* Stoppa slamspridningen på gotländska åkrar!

Våra reningsverk är mycket effektiva. De hindrar näring (kväve- och fosfor) från att övergöda hav och sjöar. Men allt annat blir också kvar i slammet.

Slammet innehåller mängder av giftiga kemikalier, tungmetaller, smittämnen, medicinrester och mikroplaster.
Det är naturligtvis ett fundamentalt systemfel att tillåta att slammet läggs på åkrar och skogsmark eller att använda det i anläggningsjord i parker och lekplatser. Det som skadar fiskar, musslor och kräftdjur i vatten är lika skadligt för insekter, fåglar, maskar, svampar och oss själva genom det vi äter. Vi har dåliga kunskaper om hur alla dessa material tas omhand i ekosystemet och vilka hälsoeffekter de har. Det tillkommer också nya kemikalier varje år vars effekter vi inte känner till.
Fosforn i slammet vill vi alla använda som gödning. I slammet är den bunden till järn eller aluminium genom reningsprocessen. Om växterna kan utnyttja sådan fosfor är i stort sett okänt.

Det finns metoder att bränna slammet och ur askan utvinna fosforn. Då blir den lättlöslig och växterna kan utnyttja den. Trots att ett svenskt företag arbetat med detta utnyttjas det mest i Tyskland och andra länder i Europa där slamspridning är förbjuden. Fördelen med att bränna slam är att nästan alla giftiga ämnen förstörs i stället för att komma ut i odling till vår mat eller vidare ut i naturen. Sverige har stora reserver av fosfor som inte utnyttjas. LKAB driver ett projekt, ReeMAP, för att utvinna bland annat. fosfor för jordbruket ur gruvavfall. År 2027 hoppas man producera mer än 5 gånger Sveriges totala behov.
Regeringen gav 2018 en utredare uppdrag att föreslå hur man ska förbjuda slamspridning. Utredaren kom fram till att ett förbud skulle bli komplicerat och dyrt och föreslog på eget initiativ att man ska fortsätta ungefär som nu. På detta svarar två remissinstanser:

Svenska Naturskyddsföreningen motsätter sig spridandet av avloppsslam innehållande miljögifter och kan inte tillstyrka ett undantag för spridning på jordbruksmark. 
Läkare för Miljön anser att utredningen i helt otillräcklig omfattning beskrivit eller beaktat de två viktigaste aspekterna på slamhantering – hälsan och miljön.
Även Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen säger nej till utredarens förslag.
Du konsument, vägra att acceptera mat som producerats på åkrar gödslade med slam! Du som jordbrukare vägra förgifta din jord med reningsverkens avfall även om det är gratis! Du som köper jord till din egen trädgård vägra att använda jord som innehåller slam!

Sven Blomqvist, leg.läk. v. ordf. i Läkare för Miljön
Carl (Charlie) Wijnbladh, civ.ing. f.d. ledamot i Svenska Naturskyddsföreningens styrelse 

Publicerad på https://helagotland.se/ och i Gotlands Allehanda

* Hydrothermal carbonization for sludge disposal in Germany

A comparative assessment for industrial‐scale scenarios in 2030

The efficient use of biogenic residues can make a significant contribution to increase resource efficiency. Due to its high energy efficiency, hydrothermal carbonization (HTC) is being discussed as a potentially suitable technology for particularly wet and sludgy biogenic residues.

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/jiec.13073

* SOU om slamhantering

Hållbar slamhantering?

17 januari 2020 publicerades SOU 2020:3 om Hållbar slamhantering. Utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam lämnade sitt betänkande Hållbar slamhantering till regeringen.

Ett flertal remissvar kom in.
Vårt remissvar hittar du här
Remissvar från Läkare för Miljön

Bertil Hagström skrev en Artikel i ETC 2020-08-15

VA-podden #13 – Mats Johansson om förslagen i slamutredningen och remissvaren